12/12 Dagen efter gipset
Under natten var jag kvar på uppvaket med ketanest infusion. Kvällen innan hade man diskuterat blockad om smärtan blev värre, som tur var blev den inte de och man kunde trappa ner ketanest infusionen för att avsluta den vid fem på morgonen.
Under natten blev de inte mycket sömn, där var patienter sidan om mig som hade kontroller en gång i timmen med doppler, så man väcktes av ljudet om man hade somnat. På uppvaket rondades man bedside (vid sängen) av narkos/iva läkare flera gånger under natten. Vid något tillfälle hade jag otroligt ont i min höft och jag upplevde att ingenting hjälpte, de sjuksköterskan erbjöd var oxynom och jag tyckte inte de hjälpte. Så när läkaren kom frågade jag istället om jag kunde få dynastat som är ett NSAID preparat och de fick jag. Jag fick bestämma en hel del själv vad jag ville ha för smärtstillande, de var som läkarna sa, du vet själv vad som brukar fungera.
På morgonen var de ny rond. Ketanest infusionen var avstängd och ingenting som höll mig kvar på uppvaket. Jag och läkaren la upp en plan för smärtlindringen. Vi ökade catapresan dosen på middagen och sen la vi till max tre tabletter vid behov. Jag tyckte de blev en bra plan. Sen tyckte läkaren att jag skulle stanna kvar en dag till för att utvärdera hur ont jag fick utan ketanest infusionen, så jag inte gick hem och fick enormt ont.
På eftermiddagen kom jag till vårdavdelningen, en fyrsal, där de tre andra patienterna var nästan dubbelt så gamla som mig.